Kollektivavtalet är ett skydd för löntagarnas sociala rättigheter
Ett kollektivavtal är ett skriftligt undertecknat avtal mellan fackförening och arbetsgivare/arbetsgivarorganisation om vilka anställningsvillkor som ska gälla på arbetsplatsen. Det gäller bland annat löner, lönesättning, ersättningar, arbetstider, ledigheter, semesterlön och annat som parterna enats om.
Starka rikstäckande kollektivavtal skapar ordning och reda på arbetsmarknaden och utgör ett skydd för löntagarnas sociala rättigheter mot marknadskrafterna.
Kollektivavtalet är juridiskt bindande för alla medlemmar i respektive organisation. Det är respektive LO-förbund som förhandlar fram och tecknar kollektivavtal med arbetsgivarna.
Kollektivavtalet ger arbetsfred
Kollektivavtalen reglerar löner och anställningsvillkor för ungefär 90 procent av alla löntagare och har även betydelse för de löntagare som står utanför facket. Kollektivavtalens regler om förhandlingsordning löser nästan alla rättstvister utan segdragna och kostsamma juridiska processer.
Kollektivavtalen är också fredsfördrag. Med kollektivavtalet vet arbetsgivaren att alla anställda arbetar när avtalet är underskrivet och inga konflikter hotar produktionen så länge avtalet gäller. När kollektivavtal saknas är intressekampen mellan löntagare och arbetsgivare oreglerad. Genom kollektivavtalet kan arbetsgivaren säkra arbetsfreden, men det förutsätter starka och representativa fack.
Kollektivavtalet sätter priset på arbetet samt skapar arbetsfred på arbetsplatsen.
Kollektivavtal istället för lagstiftning
Att reglera viktiga delar av arbetsvillkoren liksom alla former av lönevillkor i rikstäckande kollektivavtal är en central del av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Vi skiljer oss därmed från de länder som valt lagstiftning istället för kollektivavtal.
I stora delar av Europa bestäms minimilöner av de nationella parlamenten. EU-direktiv på arbetsmarknadens område förutsätts leda till lagstiftning, medan vi i Sverige kan visa att svenska kollektivavtal fungerar väl för implementering av EU-direktiv och därmed kan garantera samma skydd för löntagarna som lagstiftning.
Kollektivavtal är politiskt oberoende
Med kollektivavtalsmodellen ändras inte löner och andra viktiga arbetsvillkor vartefter majoriteten skiftar i riksdagen. Löntagarna slipper riskera att löneutvecklingen läggs i händerna på politiska partier som står arbetsgivarna och kapitalägarna nära. Arbetsgivarna slipper å sin sida riskera att populistiska partier dyker upp med vidlyftiga löften om löneökningar som det inte finns samhällsekonomiska förutsättningar för.
Modellen främjar starka fackliga organisationer med en hög organisationsgrad eftersom löntagarna vet att det ger styrka i förhandlingar och en möjlighet att driva på för solidarisk lönepolitik och jämställda löner. Ur löntagarnas perspektiv är också kollektivavtal en demokratisk väg till inflytande.
Kollektivavtalet är gynnsamt även för företagen
Fördelarna med kollektivavtal är flera också ur ett företagarperspektiv. Dels råder fredsplikt under avtalsperioden vilket leder till att produktionen inte avbryts i ständiga konflikter. Dels kan parterna inom en viss sektor förhandla fram pragmatiska lösningar på specifika problem för just den branschen, något som lagstiftaren har svårt att göra då den reglerar villkoren för hela arbetsmarknaden.
Arbetsgivare och anställda har ett gemensamt intresse att värna de överenskommelser som finns i kollektivavtalet. Om man missbrukar varandras förtroende riskerar man att tappa kollektivavtalet som regleringsinstrument och därmed den flexibilitet som behövs för att hitta en balans mellan ekonomisk effektivitet och de anställdas trygghet.
Läs mer