Publicerad på Dagens Arena 25 oktober 2019
Timbros Caspian Rehbinder hävdar i sin replik på Mats Wingborg att jag och LO har fel i våra beräkningar kring hur många arbetstillstånd som 2018 gick till yrken utan fastställd arbetskraftsbrist. Timbro har fel.
Våra beräkningar utgår från Migrationsverkets statistik och Arbetsförmedlingens senaste bristyrkesrapport. Och jag kan härmed försäkra Rehbinder och alla andra att Arbetsförmedlingens egna analytiker godkände LO:s formuleringar och sätt att räkna redan i mitten av september (i samband med LO:s replik på Timbro på DN Debatt 17 september).
Timbro hävdar (bland annat på DN Debatt 9 september) att ”Aldrig har så stor andel av arbetskraftsinvandringen gått till bristyrken”. I själva verket beviljas fortfarande nära fyra av tio arbetstillstånd för utomeuropeiska arbetskraftsinvandrare i yrken med arbetskraftsöverskott eller balans, eller i yrken där Arbetsförmedlingen inte brytt sig om att undersöka marknaden och därmed varken konstaterat överskott eller underskott av svenska sökanden (alltså föga sannolikt bristyrken). Dessa överskotts- eller balansyrken sammanfaller dessutom ofta med vad som i debatten går under epitetet ”enkla jobb”.
Vad Timbro gör för att ”bevisa” sin tes om att aldrig en så stor del av arbetskraftsinvandringen gått till bristyrken är helt enkelt att räkna bort den stora gruppen bärplockare och alla de yrken där Arbetsförmedlingen inte undersökt och redovisat efterfrågan från svenska arbetsgivare. Alltså till exempel inte de arbetstillstånd som beviljats för till exempel torgförsäljare och hamnarbetare.
2007 – året innan dagens lagstiftning om arbetstillstånd för tredjelandsmedborgare trädde i kraft – utgjorde bristyrkena knappt 60 procent av arbetstillstånden, framhåller Timbro. Som nu lyckats beräkna motsvarande andel till i dag till över 90 procent. Men den bilden behöver nyanseras, understryker Arbetsförmedlingen: När andelen bristyrken i Arbetsförmedlingens rapport ökar, till tre fjärdedelar 2018, växer förstås även andelen beviljade tillstånd i bristyrken, när Timbro enbart jämför beviljade tillstånd med de av Arbetsförmedlingen bedömda yrkena.
Så här skrev förmedlingens analytiker till LO: ”Andelen av de undersökta yrkena som visar brist har ökat till knappt 75%. Därav är det inte konstigt att andelen har ökat även i Timbros analys. Exakt hur de har räknat kan jag inte svara på, men klart är att de bara har räknat med de yrken vi gör prognos på, och att det då blir en hög siffra är inte så konstigt.”
Som man ropar i skogen får man svar.
Så här räknade i stället LO:
Vi räknade alla arbetstillstånd i de mer lågkvalificerade yrken som förekommer i Migrationsverkets statistik över arbetstillstånd 2018. Sedan jämförde vi med Arbetsförmedlingens siffror på yrken med arbetskraftsöverskott och/eller balans, samt de yrken där Arbetsförmedlingen inte fastställt brist/överskott/balans (alltså inte bristyrken).
I Arbetsförmedlingens rapport innehåller de flesta branschgrupper två eller fler olika yrken. I de fall där vissa av yrkena har överskott av sökande och andra brist togs hänsyn till det. Även detta tillvägagångssätt stämdes för varje berörd kategori och yrke av med Arbetsförmedlingens analytiker.
Resultatet: Sammantaget cirka 8 000 av fjolårets 20 841 beviljade arbetstillstånd – nära fyra av tio – har alltså landat i yrken där arbetskraftsbrist inte konstaterat råder i Sverige – och där merparten är att betrakta som relativt enkla jobb.
Tove Nandorf, Arbetsmarknadsutredare, LO