Fråga facket Fråga facket

Öppenhet och frihandel

Internationellt Svensk fackföreningsrörelse har alltid haft en positiv grundsyn på öppenhet och frihandel. Sverige, som är ett litet exportberoende land, vinner på minskade hinder för handel och investeringar.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Fackliga rättigheter får aldrig ses som ett handelshinder.
Foto: Lars Forsstedt

Nya former av avtal

Den nya formen av internationella handels- och investeringsavtal som inte bara handlar om tullar och tariffer möter förändringen i handels - och investeringsströmmar. Digitalisering och e-handel, utsuddade gränser mellan varu- och tjänsteproduktion och det faktum att företagens produktion ofta består av långa och komplexa värdekedjor, är viktiga utgångspunkter i dagens globaliserade handelsutbyte.

Avtal mellan EU och USA

Ett transatlantiskt handels- och investeringsavtal (TTIP) mellan de två största globala aktörerna, EU och USA, kommer att kunna utgöra en global mall för hur den nya generationens avtal kan slutas i framtiden, framför allt när det gäller arbetstagarnas rättigheter.

Fackliga rättigheter inget handelshinder

LOs utgångspunkt är att arbetstagares rättigheter och villkor aldrig får betraktas som ett handelshinder. LO har arbetat aktivt för att påverka förhandlingarna om TTIP i syfte att få ett avtal som bidrar till ökat välstånd, utan att det äventyrar demokratiska beslut och undergräver arbetstagares rättigheter. LO vill också slå vakt om det nationella politiska manöverutrymmet, särskilt när det gäller offentliga tjänster.

Hållbar utveckling

Den internationella debatten om handel och investeringar behöver följas av en diskussion om fördelning. Om målet är att skapa en hållbar social, ekonomisk och miljömässig utveckling, kan inte handel och investeringar bedrivas till vilket pris som helst.

Är syftet att höja den allmänna levnadsnivån måste man se till att fördela de vinster som uppstår som följd av den ökade handeln. Arbetstagare, såväl kvinnor som män, behöver få en rättvis del av vad globaliseringen skapar. De nordiska ländernas konkurrenskraft visar, i ett internationellt perspektiv, att öppenhet går att förena med trygghet och jämlik fördelning.