Fördelar och hot med EU-medlemskapet
Under Europadagen den 9 maj bjöd LO, TCO, SACO och Svenskt Näringsliv, parterna på svensk arbetsmarknad, in till ett seminarium om den svenska modellen. Hotar EU den svenska modellen, var den övergripande frågan.
Parterna representerades av LOs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson, Carola Lemne vd på Svenskt Näringsliv och för regeringen arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.
Det finns både fördelar och hot mot den svenska modellen, inledde Ylva Johansson och det blev både ja och nej på frågan om EU hotar den svenska modellen.
- Vi behöver en ökad rörlighet och Sverige behöver en öppen och rörlig arbetsmarknad. Att inte vara med i EU skulle hota den svenska modellen och vår tillväxt. Våra företag behöver kunna rekrytera personal och sälja sina varor. Sverige är ett exportberoende land. Men det bygger på att parterna tar sitt ansvar för modellen. Vår modell ger flexibilitet men vi är udda jämfört med andra länder inom EU. Det finns en politisk förståelse på grund av våra goda resultat med rörlighet på arbetsmarknaden och flexibilitet.
Det finns inte ett jättehot mot den svenska modellen men vi måste slåss för den, menade Ylva Johansson.
En glidning mot EU-reglerade löner
Karl-Petter Thorwaldsson var inne på samma spår och han ser en glidning i EU som gör lönefrågan till en europeisk fråga som växer hela tiden.
- Jag får som ledamot i europafacket och ordförande i LO lägga allt mer tid på att försvara vår modell. Förståelsen för vår modell blir allt mindre. Det finns två förklaringar. Dels förlorade Tyskland greppet över lägstalönerna för tio år sedan. De tyska facken valde att byta ut kollektivavtalsmodellen till att parlamentet bestämmer lägstalönerna. De som vill ha den utvecklingen blev då mycket starkare.
- Den andra frågan är att lönepolitiken i de forna östländerna har misslyckats
Estland har en god ekonomisk utveckling men snittlönerna är cirka 7 000 kronor per månad. Det finns en besvikelse bland invånarna där att det inte sker mer.
- Därför vill de ha EUs stöd att genom lag tvinga upp lönerna. Tjeckien har en stark BNP-utveckling och sysselsättningsutveckling men lönerna står stilla. Vinstandelen ökar men lönerna följer inte med. Jag tror vi kommer att vinna men det finns ett hot mot vår modell. Vår modell ger högre sysselsättning och bättre löner för alla som arbetar, sa Karl-Petter Thorwaldsson.
Carola Lemne anser att det är en bra idé att de som står närmast arbetsmarknaden förhandlar.
- Parterna måste ta sitt ansvar och ta både fördelar och nackdelar. Vi och LO har olika syn på lägstalönerna. EU är ett hot, ja. Jag upplever att vi måste försvara vår modell om och om igen. Vi har oerhört hög organisationsgrad både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan. 3,8 miljoner omfattas eller berörs direkt av kollektivavtal i Sverige.
Kollektivavtal är kärnan i den svenska modellen. Det var panelen enig om.
Den fria rörligheten vinner alltid
Utstationeringsdirektivet ger problem för Sverige. Det blir svårt när det gäller gränsöverskridande jobb
- När olika systemen krockar blir det problem med utländsk arbetskraft. Vi håller på med ändringar i direktivet, sa Ylva Johansson.
Karl-Petter Thorwaldsson kräver att landets lagar ska gälla vid arbete i det land arbetet utförs. Ett exempel är transportbranschen där det förekommer rent kriminell verksamhet där förare kör i Sverige utan tillstånd och överträder svenska lagar.
- EU har underskattat problematiken med att vi tog in fattiga länder i EU. Det är inte bara Sverige som har problem med detta. Det är grunden till folkomröstningen om EU-medlemskap i Storbritannien och det är problem med polska rörmontörer i Frankrike. EU måste fixa detta.
- Vi har inte rättat till de regler där det har gått fel inom EU. Det kommer att slå mot hela EU-projektet, sa Karl-Petter Thorwaldsson.
Utstationeringsdirektivet måste ändras
Den nuvarande regeringen har som mål att ändra i utstationeringsdirektivet och Lex Laval och målet är att svenska kollektivavtal och likvärdiga löner ska gälla för dem som arbetar här oavsett om man är utstationerad eller anställd.
- Det vi har uppnått hittills är att man tydligt skriver in att länder som har kollektivavtal som inte är allmängiltigförklarade är giltiga enligt paragraf 38.
Den andra viktiga segern för Sverige är att det som tidigare stod att minimilön skulle betalas och tidigare tolkades som ett golv och efter Lavaldomen tolkades som ett tak, har blivit inskrivet som att det ska vara lika ersättning.
- Det är en stor framgång för att undvika social dumpning, menade Ylva Johansson.
Gemensamt brev till kommissionen
LO och Svenskt Näringsliv skrev i ett gemensamt brev till EU-kommissionen om hur den svenska modellen fungerar och som de vill behålla, efter ett initiativ av Carola Lemne.
- Problemet är de som inte följer de regler som redan finns, ansåg Carola Lemne.
Karl-Petter Thorwaldsson förklarade ett vanligt missförstånd.
- Det svenska facket ser gärna att det kommer folk hit från andra länder och jobbar. Men de ska ha våra villkor.
Ylva Johansson förklarade att det är ett problem att vi inte kan kräva mer än minimilön. I dag är det bara inom bemanningsbranschen det går att kräva samma betalt som för svenska arbetare.
Upphandlingsdirektivet
Direktivet ska implementeras i svensk lagstiftning. Varje år upphandlas för 600 miljarder kronor i offentlig upphandling där kollektivavtalsliknande villkor ska gälla. Vem som ska tolka innebörden i detta begrepp är inte glasklart.
Carola Lemne vänder sig emot det i remissvaren i frågan som föreslår att en myndighet ska agera domare vid oenighet och att det finns mycket ogenomtänkt i förslaget i övrigt.
Ylva Johansson anser att det vore skräp om vi inte använder våra kollektivavtal för att understödja vår svenska modell.
- Om vi inte understöder den svenska modellen med offentliga medel genom att styra arbetsmarknaden med kollektivavtal så biter vi oss i svansen. Den svenska modellen bygger på att vi har så stor täckningsgrad så att vi kan styra detta.
Karl-Petter Thorwaldsson anser att Sverige kom in snett i och med Lavaldomen.
- Det som skulle behövas är att parterna, som i de andra nordiska länderna och speciellt Danmark, har bättre överenskommelser om vad ett kollektivavtal är. Men det måste Carola och jag komma överens om först och det är vi inte i dag. Man skulle kunna skriva att upphandling sker med kollektivavtal och ta bort liknande.
Läs också rapporten Bortom drömmar och tro som med utgångspunkt från en rad verkliga fall åskådliggör några av de viktigaste mekanismerna som bidrar till smutskonkurrens på svensk arbetsmarknad, det vill säga konkurrens med lägre löner och sämre arbetsvillkor.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.