Johan Johansson fick rätt på alla punkter
Domstolen gav Johan Johansson (KSMB) rätt på alla punkter. Det är Musikerförbundet som drivit processen åt Johan Johansson. Förbundet menar att konsekvensen av domen är att hälften av all svensk musik på Spotify och andra streamingtjänster nu kan betraktas som olagligt utlagd.
Nu verkar det som om motparten ska överklaga tingsrättens dom.
- Bolaget, MNW, har tagit in en stjärnadvokat. Vi tolkar det som att de tycker att detta är extremt viktigt. Det tycker vi också men vi har inte råd med en sådan advokat som bolaget har. Vi får slåss mot de dyraste advokater som går att få tag på, säger Jan Granvik som är förbundsordförande på Musikerförbundet.
Vi kan inte strejka
Musikbranschen är en viktig och växande näring i Sverige med intäkter på 7,6 miljarder 2013. Den svenska modellen på arbetsmarknaden bygger på att det finns två parter som är ungefär likvärdigt starka, en arbetstagar- och en arbetsgivarorganisation med strejk som det yttersta vapnet som kan skapa en balans i en kollektivavtalad relation på arbetsmarknaden.
- Vi har inte den ordningen. Vi kan ju inte strejka. Det gör att vår utgångspunkt är att vi vill ha en ordning där vi får skäligt och rimligt betalt. Det är svårt att förhandla sig till. Vi som fackförbund har väldigt små verktyg och små medel och små muskler att utlösa en konflikt som skapar en förändring.
Behöver hjälp av politiken
- Vi behöver hjälp av politiken för att stärka upphovsrättsliga lagar och regler och ersättningsordningar. Så för oss är politiken oerhört väsentlig i att försöka hitta lagar som skapar system som gör att vi kan få en rimlig ersättning. Även om vi i enstaka fall kan förhandla med bolagen har vi väldigt svårt att få en generell förändring, förklarar Jan Granvik.
Musikerförbundet hjälper medlemmarna att göra upp avtal. Det är en av förbundets stora medlemstjänster. Dels förhandlar de, tar fram avtal, och också tvistar om avtalet som i detta fall vid missbruk.
Avtalen är ett fackligt ben
- För oss är avtalen ett fackligt ben som vi jobbar med. Det finns knappt några svenska bolag längre. Det finns några få och de är små om man jämför med de multinationella drakarna. De stora spelar på en internationell nivå. De är kanske inte lika stora som Coca Cola men det är på den nivån, säger Jan Granvik.
Bolagen har ekonomiska muskler av globala mått. Även om de har kontor i olika länder är det ändå centralstyrt från moderbolagen i USA, London eller Tyskland.
- Våra fighter måste tas med ett multinationellt bolag som ser som sin enda uppgift att tjäna så mycket pengar som möjligt. Man tror att det ska finnas någon slags etik och moral i affärsvärlden, i musikbranschen. Det kan finnas någon enstaka person som har det men som system betraktat går allt ut på att tjäna så mycket pengar som möjligt. Det finns ingen etik och moral att ta hand om musiker eller artister utan att det i slutändan blir pengar, anser Jan Granvik.
Det handlar tvisten om
- Om vi backar tillbaks till det som jag har varit med om så är det de gamla LP-skivorna. Då var ersättningsmodellen den att man hade royalties på sålda exemplar och så var det också när cd-skivan kom.
Då gjorde bolagen avdrag för sina omkostnader av vilka vissa var relevanta och andra mindre så. Om man ska förklara det enkelt, sålde man för en hundralapp från distributören, bolaget, hade man procent på det. Så var ersättningsmodellen då, berättar Jan Granvik.
En etablerad artist kunde förhandla till sig bättre villkor än en ny artist. Det har man förståelse för på Musikerförbundet men de tycker att villkoren var dåliga redan på den tiden.
- Det gick att tjäna pengar så man kunde leva på det om man hade rimliga framgångar, om man sålde guld i Sverige. På den tiden motsvarade guld 50 000 sålda exemplar, på åttitalet ändrades det till 25 000 exemplar. Skivförsäljningen var också basen för att du kunde göra turnéer och hade du turnéer kunde du få ersättning när du spelades i radio och tv.
Det måste träffas tydliga avtal
I dag bygger streamingtjänsterna på en helt annan ersättningsmodell som i princip gör det omöjligt att få ersättningar över huvud taget.
Bolaget menar att eftersom de äger inspelningen så äger de också rätten att använda inspelningen i princip hur som helst. Det är deras utgångspunkt att skivbolagens verksamhet bygger på att ge ut skivor och inspelningar i vilka format som helst.
- Vi säger, de har rätt. De äger inspelningen, själva det fysiska bandet eller tejpen, men vad de har rätt att göra med inspelningen måste regleras i avtal.
- De inspelningarna får inte användas i digitala sammanhang om det inte finns avtal som också ska vara tydliga. Det är en otroligt stor fråga som kommer att dra gränsen kring vad man får och inte får göra. Vad de har är den fysiska biten men inte den digitala, säger Jan Granvik.
I fallet Johan Johansson har bolaget avtal på att de kan ge ut musiken rent fysiskt men inget annat.
En annan del av tvisten
- När avtalet ingicks fanns inte internet och digitala produkter och det går inte att avtala om något som inte existerar. Dessutom har bolaget egenhändigt konstruerat en ersättningsmodell där de har omvandlat de avtalade 3 kronorna per fysisk skiva till en annan ersättningsmodell som nu används på den digitala försäljningen. Den ersättningen är dessutom sämre än den på fysisk utgivning. Det är en annan del i den pågående tvisten.
Bolaget menar också att om de inte får göra vad de vill med inspelningen fast de äger den så har ändå Johan Johansson tagit emot ersättning för försäljningen och då anser bolaget att det har skapats ett avtal. Domstolen sa att så kan man inte säga. Det krävs oerhört mycket mer än att ta emot lite småslantar för att ett avtal ska uppstå.
- Nu är det en ganska stor uppförsbacke för bolaget att bevisa att man har rättigheterna när man överklagar. Det ska bli mycket spännande att följa utvecklingen med deras toppadvokat, säger Jan Granvik.
Rimligt att fansen inte drabbas
Jan Granvik tror inte heller att de som hämtar musik från Spotify kommer att märka någon skillnad.
- Det mest rimliga att tro är att man förhandlar med de artister som det berör för att klarera de här rättigheterna och betala en rimlig ersättning för användandet så musiken kan ligga kvar. Vi vill ju alla att musiken ska finnas tillgänglig för konsumenter, fans och publik. Samtidigt måste det regleras och det är svårt att ha någon prognos för hur det kommer att falla ut. Vi tror att i nuläget är hälften av den svenska musiken inte klarerad på ett sätt som ger dem rätt att lägga ut den.
Streaming och Spotify har i princip tagit över hela konsumtionsmönstret i Sverige. Norge är nummer två i världen och Finland nummer tre.
- I Sverige är hela 90 procent streaming. Det handlar om att Sverige har ett väl utbyggt bredbandsnät. Spotify har växt upp från Sverige. I Tyskland är verksamhet som Spotify ungefär hälften av marknaden mot i Sverige och i Japan bara tio procent. I USA köper man fortfarande låtar. Till stor del beror det på att bredband inte är utbyggt i alla delar av världen men det växer överallt. Än så länge är vi unika i Sverige. Sverige är tredje största musiklandet i världen.
- Men vi har också Piratpartiet med illegal fildelning och vi har Pirate Bay så det händer mycket och det är många faktorer som samverkar. Sverige blir nyckelland på många sätt. Därför blir det vi gör väldigt intressant för dem ute i Europa och i världen, säger Jan Granvik.
Viktigaste budskapet
- Vårt viktigaste budskap är att Musikerförbundet kämpar för att skapa ordning och reda och rättvisa villkor och att alla musiker och artister som finns där ute uppmärksammar det och stödjer oss i det jobbet och blir medlemmar så vi kan fortsätta att göra ett ännu bättre arbete, säger Jan Granvik.
Christina Jonsson- Din webbläsare verkar inte ha stöd för javascript. Skriv in fornamn.efternamn@lo.se i ditt mailprogram.