LOs krisvinterprogram
I ett krisvinterprogram presenterar LO reformer som behövs akut. Utöver det krävs stora satsningar för full sysselsättning och kraftiga investeringar i välfärden.
Inflationstakten i september var 10,8 procent. Matpriserna ökade med 16 procent. Dieseln kostar över 27 kronor litern. Räntorna på bostadslån har rakat i höjden och landets hyresgäster befarar rekordstora hyreshöjningar, något det måste finnas beredskap för att hantera.
Lagom till den kalla vintern väntas elpriserna stiga till extrema nivåer.
Nästan 8 av 10 LO-förbundsmedlemmar är oroade över hur deras levnadsomkostnader ökat senaste tiden. Där elpriset är lägre är behovet av bilen större. Därmed utsattheten för höga drivmedelspriser. Dessutom slår inflationen hårdast mot den med lägst inkomst. Oavsett bostadsort. Den faktiska genomsnittliga månadslönen för en kvinna i ett LO-yrke är 18 100 kronor efter skatt. Varje prisökning äter hål i plånboken för barnskötare och butiksbiträden.
LOs beräkningar visar hur krisen slår för en tvåbarnsfamilj i villa i Alvesta där en vuxen arbetar heltid som processoperatör i industrin och en som undersköterska (80 procent). De har en bil som den ena pendlar till jobbet med. Den andra cyklar till arbetet. Detta hushåll går back omkring 6 500 kronor per månad med beräknade prisökningar under vintern. Andra hushåll drabbas mindre hårt, men alla får det avsevärt tuffare.
På arbetsmarknaden ser vi ena dagen att arbetslösheten går ned och att varslen är få. Nästa dag varnas för tvärnit i byggande, produktionsstopp och hotande varsel. Det vi med bestämdhet vet är det vi redan ser: hög inflation och stora prisökningar. Därför vill LO se:
1. Sänkta elpriser
Inflationen i Sverige beror främst på elpriserna och priserna slår kraftigt mot hushåll och företag. Många LO-hushåll sitter illa till och företag tvingas stänga ner produktion.
För att pressa tillbaka inflationen behöver elpriserna pressas tillbaka. I slutet av september var bedömningen att priserna förblir höga över 2024, och att vinterns priser i södra Sverige kommer att landa runt tre kronor per kWh; en prisökning med ungefär 500 procent jämfört med innan priserna började stiga förra året. Svenska Kraftnäts elprisstöd för det gångna året är ett steg på vägen men hushållen behöver större förutsägbarhet då priserna nu väntas vara höga i södra Sverige långt in i 2024. Nästan all el som används i Sverige kommer från billig vind-, vatten- och kärnkraft. Men elpriset drivs upp av att små mängder dyr el tillåts sätta priset för all el som säljs. Det leder till enorma överskott hos elhandlarna och Svenska kraftnät.
- Betala elprisstöd till svenska hushåll och företag skyndsamt, stöd som skyddar mot höga priser men inte leder till hög förbrukning.
- Utveckla de påbörjade programmen för energibesparing hos företag, hushåll och offentliga inrättningar.
- Sänk elpriset. Staten behöver påverka själva prissättningen på el. Exempelvis genom att staten upphandlar den dyraste elen och sedan säljer billigt, eller att billigare priser inom Sverige skiljs från dyrare vid export.
2. Bättre a-kassa och slopad karens
I ekonomiskt svåra tider är goda ersättningar vid sjukdom och arbetslöshet särskilt viktigt.
En bra a-kassa ger en viktig trygghet om man plötsligt står utan arbete. Den förhindrar också en utveckling mot försämrade arbetsvillkor. Men försäkringen urholkas över tid efterom ersättningen inte indexeras mot löneutvecklingen.
Karensavdraget är en klasslagstiftning. Den som kan jobba småsjuk hemifrån slipper avdraget. Men 9 av 10 LO-förbundsmedlemmar måste utföra sitt arbete på plats. De kommer aldrig undan karensavdraget.
- Höj taket i arbetslöshetsförsäkringen och trappa inte ned ersättningen under arbetslöshetsperioden.
- Avskaffa karensavdraget för gott.
3. Sänkt kostnad för drivmedel och rättvisare skattelättnad för arbetsresor
Över 800 000 av LO-förbundens medlemmar använder bilen för att ta sig till jobbet. Att ta cykel eller kollektivtrafik är ofta inte ett alternativ för den som bor eller arbetar utanför de större städerna. Inte heller för den som arbetar kvällar, helger och nätter. Det nuvarande reseavdraget gynnar höginkomsttagare och missgynnar de som reser kollektivt till jobbet.
- Sänk tillfälligt skatten på bensin och diesel.
- Inför en skattelättnad för arbetsresor som fungerar både för dem som reser med kollektivtrafik och för dem som reser långt till jobbet med bil. Höj den skattefria milersättningen för dem som använder bil i tjänsten.
4. Stärkt barnbidrag
Höjda levnadsomkostnader slår särskilt hårt mot barnfamiljer med små marginaler. Mat, vinterkläder eller busskort till barnen går inte att spara in på. Förstärkt barnbidrag är ett enkelt sätt att hjälpa familjer genom vintern.
- Betala ut ett extra barnbidrag till jul.
5. Pausat amorteringskrav
Räntorna har höjts rejält under senare tid, och pressar hushållen. Amorteringskravet bidrar till att ytterligare tynga vardagsekonomin. Som under pandemin bör möjligheten att pausa amorteringskraven införas.
- Pausa amorteringskravet.
6. Beredskap att förstärka systemet för korttidsarbete
Det statliga stödet vid korttidsarbete ger företag stöd vid tillfälliga och oförutsedda ekonomiska svårigheter. Uppsägningar och arbetslöshet kan undvikas, samtidigt som produktionen kan öka snabbt när svårigheterna är över. Detta var en viktig och träffsäker åtgärd under pandemin.
- Regeringen bör vara beredd att tillfälligt förstärka det systemet med stöd vid korttidsarbete. Det kan göras i linje med vad den pågående utvärderingen föreslår, eller på motsvarande sätt som gjordes under pandemin.